Högbonden
En klassisk fyrplats sedan 1909, numera ett naturreservat med vandrarhem vid fyrområdet. Här finns klapperfält och grottor samt en storslagen utsikt över kusten och havet.
Kontaktinformation
Mer information
Ta dig hit
Vägbeskrivning : Ta av E4 i gallsäter 40 kilometer norr om härnösand eller i ullånger 50 kilometer söder om örnsköldsvik. Följ skyltning mot nordingrå kyrka. Efter nordingrå kyrka följ skyltar mot bönhamn eller barsta. Turbåten till högbonden M/S Ronja avgår sommartid dagligen från både barsta och bönhamn. Långtidsparkering finns. För mer info om turbåten se under fliken Resa.
Beskrivning
Precis som namnet avslöjar så är den här ön en riktig höjdare. Här finns Sveriges näst högst
belägna fyr! Klipporna här är karga och de skjuter upp högt över havet med fyren som kronan på verket. Den tillhörande fyrvaktarbostaden figurerar idag som vandrarhem.
Hit tar du dig med turbåt från Barsta eller Bönhamn med Höga Kusten-Båtarna.
Högbonden blev naturreservat 1987. Här finns klapperfält, grottor och fornminnen som bland annat berättar om människors tidigare boendeformer. Mycket av detta kan upplevas nära stigen upp till fyren.
Lite kuriosa om Högbondens fyr är att år 1909 bemannades ön med fyrmästare, fyrvaktare
och fyrbiträde. När befolkningen var som störst bodde här hela 21 personer och man
upprättade dessutom en skola i vindsvåningen. Från år 1952 var fyrmästaren istället helt
ensam på ön och skötte då fyren tills dess att den automatiserades elva år senare.
belägna fyr! Klipporna här är karga och de skjuter upp högt över havet med fyren som kronan på verket. Den tillhörande fyrvaktarbostaden figurerar idag som vandrarhem.
Hit tar du dig med turbåt från Barsta eller Bönhamn med Höga Kusten-Båtarna.
Högbonden blev naturreservat 1987. Här finns klapperfält, grottor och fornminnen som bland annat berättar om människors tidigare boendeformer. Mycket av detta kan upplevas nära stigen upp till fyren.
Lite kuriosa om Högbondens fyr är att år 1909 bemannades ön med fyrmästare, fyrvaktare
och fyrbiträde. När befolkningen var som störst bodde här hela 21 personer och man
upprättade dessutom en skola i vindsvåningen. Från år 1952 var fyrmästaren istället helt
ensam på ön och skötte då fyren tills dess att den automatiserades elva år senare.