Tio tusen år av landhöjning

Öppet hav blev till små holmar, som blev till öar, som blev till berg och till sist höga bergstoppar. Tio tusen år av landhöjning blev till tio tusen år av nya utsikter och till en världsunik plats vi kallar Höga Kusten.

flygbild högbonden höga kusten världsarvet

Höga Kusten - högsta kustlinjen i världen

Senaste istiden låg inlandsisen tjock och tyngde ner jordskorpan och just över Höga Kusten var den som tjockast, hela 3 km tjock. Isen tryckte ner jordskorpan 1000 meter, men när klimatet blev varmare och isen sakta smälte undan reste sig jordskorpan igen. I början gick landhöjningen fort, upp till 10 cm per år. Idag är landhöjningen fortfarande ca 8 mm per år och därmed den pågår fortfarande den mesta landhöjningen i världen just här, i Höga Kusten.

I världsarvet Höga Kusten finns tydliga spår av landhöjningen och här är den bästa platsen i världen att göra en tidsresa i landhöjningens spår. Bland annat finns här världens högsta kustlinje uppmätt på Skulebergets topp. Ingen annanstans i världen har landet rest sig så mycket som här, hela 286 meter från dagens havsyta.

Varför Höga Kusten?

Under en lång tid stod den branta kusten okänd och helt utan namn - men det skulle snabbt förändras. På 1800-talet började geologer intressera sig för landhöjningen och det unika landskap som formats av inlandsisen. Den höga kusten mellan Ångermanälvens mynning i söder till Skagsudde i norr blev under en längre tid kallad Höga Ångermanlandskusten. Och så var det under större delen av 1900-talet. Namnet Höga Kusten myntades 1970 och år 2000 utnämndes Höga Kusten till ett världsarv av UNESCO. Idag används Höga Kusten dels som benämning på världsarvet som sträcker sig vid kustremsan men även för de fyra kommuner - Örnsköldsvik, Sollefteå, Kramfors och Härnösand - som alla utgör en del av destinationen.

Landhöjningen

Höga Kusten har uthärdat mer än en istid och vad som en gång trycktes ner av inlandsisen för 10 000 år sedan ligger nu 286 meter ovan hav. I början reste sig landet snabb men har sakta avtagit under årtusenden. Idag reser sig landet 8 mm per år och är fortfarande den snabbaste och högsta kustlinjen i världen.

Se hur landet rest sig

Förstå världsarvet - ett landskap format av istiden

Kalottberg

Unikt för kalottberg är de karga bergssidorna som toppas med trädkronor likt en mössa. När inlandsisen smälte var kalottbergens toppar små öar som stack upp ovanför havsytan. Isen hade avsatt morän - stenar, grus, sand och lera - som senare spolades bort från bergssidorna av havets vågor. Topparna kom vågorna inte åt och det gjorde att träden kunde få fäste i jordmassorna.

Se filmen om kalottberg

Här kan du se kalottberg:

Skuleberget

Dalsberget

Långtjärnshällorna i Skuleskogens Nationalpark

Klapperfält

Du kanske någon gång har upptäckt stora stensamligar längs vandringsleder - runda stenar som sprider ut sig likt en strand över marken eller uppe på en bergstoppar. Dessa stensamlingar kallas för klapperfält och har skapats genom att stenarna slipades mot varandra med vågornas enorma kraft. Klapperfälten kallas ibland för fornstränder, eftersom de en gång i tiden befunnit sig vid havsnivån, men av landhöjningen flyttats långt ifrån dagens stränder. Därför ser du ibland klapperfält kvar uppe på bergstopparna

Se filmen om klapperfält

Här kan du se klapperfält:

Högklinten

Vårdkasmalen

Norrfällsviken

Tunnelgrottor

Det finns fåtal upphittade tunnelgrottor i världen och cirka hälften hittar du i Höga Kusten. Normalt tar det ungefär 1000 år för en sådan att bildas. De tunnelformade grottorna var ursprungligen sprickor i berget. När landhöjningen höjde upp dessa sprickor så de hamnade i strandlinjen började de påverkas av havet och vågorna. Stenar och block fördes med vågornas kraft fram och tillbaka i sprickan och efterhand bildades en grotta. Dessa grottor kallas ibland också för lökgrottor, för att deras form påminner om en lök.

Se filmen om tunnelgrottor

Här kan du se tunnelgrottor:

Smitingen-Härnöklubb

Högbonden

Avsnörda havsvikar

När landet långsamt reser sig ur havet snörs havsvikar av och omvandlas successivt till insjöar. Vågsfjärden i Nordingrå är idag en insjö men var tidigare en del av havet.

Se filmen om avsnörda havsvikar

Här kan du se avsnörda havsvikar:

Stortorget

Mjältön

Upptäck mer av världsarvet

Mjältön - Sveriges högsta ö

Med sina 236 meter över havet är Mjältön Sveriges högsta ö. Ön ligger öster om Skuleskogens nationalpark i Höga Kustens skärgård. Tvärs över ön ligger ett naturreservat som i öster innefattar Baggviken, en fin naturhamn med bastu och torrdass. Från Baggviken går en stig upp till öns topp där utsikten över världsarvet Höga Kusten är magnifik. Ta dig till ön genom båtturer från Skuleberget Havscamping eller med kajak som kan hyras på Höga Kusten Kajakcenter.

Nipor - niplandskapet längs Ångermanälven

Niplandskapet i Sollefteå har fått sin form efter inlandsisens avsmältning då Ångermanälven och Faxälven ändrat lopp flera gånger och strömmat på båda sidor om niporna och på så vis format deras branta sandbankar och slätten mellan dem. Ordet nipor betyder sandbankar som är uppbyggda av sand och en finkornig jord. Från toppen av niporna i Granvågsnipornas naturreservat har du storslagen utsikt över omgivande niplandskap i ett av Ådalens vackraste partier. Bästa sättet att upptäcka nipor i området är att bege sig ut på en vandring längs Nipleden som startar i Sollefteå och följer Ångermanälven uppströms.

Höga Kustens högsta bergstopp

Nävernäsan är Höga Kusten och Ångermanlands högsta berg med en höjd på 500 meter över havet. Från parkeringen vid naturreservatet går en stig med spång över Nävernäsmyran som fortsätter vidare upp på berget Nävernäsan. På toppen finns ett före detta brandbevakningstorn uppfört 1939 med hänförande utsikt under alla årstider.

Skuleberget - världsrekordet i landhöjning

Skuleberget är inte bara ett av Höga Kustens populäraste kalottberg utan här finns även världsrekordet i landhöjning uppmätt på Skulebergets topp. Här har kustlinjen gått hela 286 meter högre än nuvarande havsyta. Fyra klättringsleder, tre vandringsleder och en lift tar dig upp 296 meter över havet till toppen av berget. Vandra kalottstigen uppe på toppen och njut av utsikten eller ta en fika på Toppstugan.

Läs mer om Skuleberget

Skuleskogens Nationalpark

Skuleskogen inrättades som nationalpark år 1984 och blev då Sveriges 19:e nationalpark. Här öppnar upp sig landskapet likt en skolbok i naturgeografi och ger dig svaren på hur inlandsisen, landhöjningen och havsvågorna format nationalparken. Upptäck nationalparkens största klapperfält öster om Slåttdalsberget, de rödaktiga klipporna av Nordingrågranit och Slåttdalsskrevan med sina 200 meter djupa och 40 meter höga väggar som delar Slåttdalsberget.

Läs mer om Skuleskogen